Allt oftare hör jag småbarnsföräldrar klaga på att kedjornas barnkläder är uppdelade i en pojkavdelning där allt är blått och tufft och en flickavdelning där allt är rosa och sött. De har rätt - det är tråkigt, omodernt och dumt, men var handlar de så genusmedvetna föräldrarna själva? Kollar mamma lika ofta på herr- som på damsidan? Skulle inte tro det va. Hur kan vi begära att barn ska krossa alla könsbarriärer när vi själva ryser vid tanken att ta ett steg in på "fel" sida inne på HM?
Jag skriver vi, inte för att jag är småbarnsförälder, utan för att jag är lika dålig själv. De enda plagg jag äger som inte är inhandlade på en damavdelning är tre avlagda flanellskjortor ur min fars garderob. Varför vet jag inte. Jag känner mig jättefin i mina noppiga herrskjortor och har ingen ambition om att se superfeminin ut. Bekvämlighet och gammal vana kanske är bovarna. Hur som helst så är det slut med det nu. Jag ska göra för herrkvinnan vad Linus Fremin gjort för tantmannen. Nästa gång jag kliver in i en butik ska jag ignorera alla blusar och kjolar som föreslås som passande för en person av mitt kön och kliva rakt in till den förbjudna frukten på herrsidan. Hädanefter ska jag inte slentrianmässigt klicka mig in på "dam" när jag besöker en webbshop. Jag ska titta igenom hela utbudet och bara bedöma varje plagg utifrån hur snyggt jag tycker att det är. Kläder är ju något av det bästa jag vet, varför ska jag begränsa mig till att bara kunna välja bland hälften av dem som finns i passande storlek?
Det leder mig till en annan tanke - varför köper de få tjejer som shoppar herrkläder alltid det fulaste som finns i sortimentet? Jag tänker typ armyshorts, skejtskor, tribalhoods och t-shirts med tokroliga tryck. Nej tack. Det kan karlarna behålla. Själv planerar jag att ta farfarströjan, de engelska skorna, portföljen, den välskräddade skjortan, den rundhalsade ulltröjan, den smala byxan, blazern och rocken i från dem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar